Edina & Pats

Jag mår bättre och bättre.
Blir mer och mer mig själv.

Inget är sig likt och jag är en blek skugga av mitt gamla jag – men det blir bättre.

Den totala kraftlösheten börjar sakta ge efter och jag klarar mer och mer. Min aptit har kommit tillbaka och maten har smak.

I morse vaknade jag i min bästis dotters säng. Där har jag vaknat förr…

Med ett tomt vinglas bredvid sängen och mobilen på kudden, sträcker jag ut mig efter fyra timmars sömn och lyssnar på stadsbruset utanför fönstret.

Bortsett från den här förbannade kroppen, är det ingen skillnad på denna morgonen från några av de andra jag vaknat upp här.
Det känns bra!
Jag känner att jag lever, andas och är Jenny.

Jenny med Ninna, inte Jenny med cancer.

Igår mötte jag upp henne vid torget. Jag hade min nya peruk på mig –
”långa-blonda-alldeles för glansiga-Melrose Place-peruken”.

”Eh… du har hår!” och jag förstod att den inte var bra!
”Lunch?” svarade jag och vi gick.

Vi åt på saluhallen och shoppade i timmar och jag orkade. Jag var glad och jag var stark.

På kvällen låg vi i Ninnas soffa och tittade på helt Helt Hysteriskt.
Vi skriker av skratt och glädje när det ena igenkännings-scenariet avlöser det andra.

Mörk lyxchoklad som sväljs ner med rödvin.
Trycker på paus – pratar, skratt – play.
Ringer och säger godnatt till våra barn, och slänger iväg ett ”flirt-sms”. Googlar opererade bröst och konstaterar att den här bröstcancern åtminstone kan bringa en snygg klyfta.
Tar en klunk vin och och tittar vidare.

Härifrån kan vi bemästra världen.

Klassisk citat:
Eddie: Patsy hasn’t eaten since 1974.
Patsy: A crisp, darling. A crisp.

Edina: No no, I’m not drinking, I’m not bloody drinking.
Patsy: What shall you drink then?
Edina: I shall drink water….it’s a mixer Patsy, we have it with whiskey.

Pats & Edina

Pats & Edina

Ninna & Jenny

Ninna & Jenny

Annonser